De mest intressanta arkitekt- och konstruktionsprojekten världen över

Genom historien har människan byggt en mängd fantastiska konstruktioner. Ofta med ytterst primitiva verktyg och utan de hjälpmedel vi har idag i form av CAD-program och annan mjukvara. Människan har byggt pyramiderna i Giza, hur man lyckades med det förstår vi inte än idag. Vår art har byggt Kinesiska Muren som ett försvar mot andra av oss. Vi har byggt slott, katedraler och hela städer i djungeln som idag står övergivna. Vi har byggt Eiffeltorn och lutande torn och mycket mycket mer. Det som förenar dem är att de är utslag av allra yppersta ingenjörskonst. Briljanta sinnen som klarar av att lista ut hur de ska byggas, och galna finansiärer som pumpar in pengar i dem.

Det är dock få byggen som blir riktigt mytomspunna i sin egen tid. Oftast krävs det något extra för att en byggnad ska ta plats i det allmänna medvetandet. Den måste vara störst, bäst, dyrast eller längst. Eller ha en udda form, som till exempel Stockholms Globen eller Malmös Turning Torso som är två exempel på svenska byggnader som har lyckats uppnå i alla fall viss internationell ryktbarhet. Dock är de flesta av de mest fascinerande byggnadsverken inte byggda här, utan vi får ta oss ut i världen för att hitta dem. I den här artikeln ska vi titta närmare på ett par av de maffigaste och häftigaste byggnaderna som har uppförts nyligen eller är på väg att uppföras i närtid.

Burj Khalifa

En sån här lista är inte komplett utan Burj Khalifa, givetvis. Detta är en av världens mest kända skyskrapor, det är förmodligen bara Empire State Building som kan tävla med den. Byggnaden färdigställdes 2010 i Dubai som en del av ett stadsutvecklingsprojekt av gigantiska proportioner. Skrapan är nästan 830 meter hög och kostade runt 1,5 miljarder dollar att bygga. Den som inte är höjdrädd kan med fördel ta sig upp 452 meter upp i luften och besöka utsiktsvåningen (utomhus) för att få en svårslagen vy över staden. Burj Khalifa ritades av arkitektbyrån Skidmore, Owings and Merrill. Inspiration hämtades både från islamsk arkitektonisk tradition och från den legendariske arkitekten Frank Lloyd Wright:s idéer om hur riktigt höga hus ska byggas.

Qingdao Haiwan-bron

Qingdao Haiwan-bron är ett vansinnesprojekt i ordets rätta bemärkelse. Den är världens längsta bro över vatten, och mäter in på imponerande och smått obegripliga 41,58 kilometer. Bron går mellan städerna Qingdao och Huangdao i Shandong-provinsen i Kina. Den tog cirka 4 år att bygga klart och totalt arbetade uppemot 10 000 byggnadsarbetare på projektet. Hur mycket den kostade att bygga är oklart. Officiella kinesiska siffror säger 1,5 miljarder dollar, men många hävdar att det är väldigt mycket i underkant och att bron i själva verket var mycket dyrare att bygga. De högre spekulationerna placerar den rätta summan närmare nio miljarder dollar. Oavsett hur mycket den kostade så kommer man dock inte undan att det är ett fantastiskt och oerhört imponerande byggnadsverk.

World One, Mumbai

World One Tower i Mumbai färdigställs 2019 och kommer då vara världens högsta bostadshus med sina 117 våningar och 442 meter. Komplexet består av totalt tre torn varav två redan är färdigställda, men dessa är något lägre än World One. Arkitekt för projektet är Pei Cobb Freed & Partners. För inredningen står ingen mindre än Giorgio Armani, så här kan man vara säker på att bo stilfullt. Sen är det i vanlig ordning så att smakar det så kostar det. Den som vill köpa en trerummare på den här adressen får slanta upp med motsvarande 15-20 miljoner kronor. Då får man å andra sidan tillgång till både gym och den cricket-bana som finns i huset.

Sagrada Familia, Barcelona

Sagrada Familia -Heliga Familjen, är en kyrka som knappast kan ha gått den som någon gång varit i Barcelona förbi. Vad gör den då på den här listan? Jo, den är nämligen inte färdigställd ännu trots att bygget av den påbörjades 1882. Kyrkan byggs sakta med säkert över tid, och finansieras helt med privata donationer. Sagrada Familia ritades av den legendariske spanska arkitekten Antoni Gaudí och har en väldigt spektakulär exteriör som är inspirerad av olika bibliska passager. Interiören och fönsterkonstruktionerna är ett resultat av oerhört avancerad geometri och skuggspelet samt inredningen ska efterlikna en katalanks skog. Kyrkan beräknas idag stå färdig 2026. Men om den inte blir det så är det inte bråttom. God arkitektur måste få ta tid.

De mest intressanta arkitektprojekten i Sverige

Arkitektur kan vara så mycket och speglas olika i betraktarens ögon. För en arkitekt handlar det om att både bygga och konstruera smart, snyggt och efter de speciella behov som både platser och kanske en beställare har på sin önskelista. Men arkitektur finns överallt i olika skepnader. Det kan vara en byggnad, ett hus, en bro eller mindre verk som endast skall vara för nöjes skull och närmar sig konstverk. Det är här emellan balansen ligger och skaver, när går arkitekturen över till att bli konstverk och vad definierar konst respektive arkitektur? Här nedan har vi koncentrerat oss på arkitektur i form av användbara projekt och byggnader, men visst tenderar de till att bli konstverk ibland.

Att skapa ett arkitektoniskt verk och projekt hör till vardagen för arkitekterna, men de som lyckas skapar ett minne och något som håller uppe intresset för den tidstypiska arkitekturen. Den arkitektur som genast visar sina generella drag, ett verk som placeras i vårt minne för att det just är talande. Historiskt sett är det dessa verken som sätter den tidstypiska kalendern och blir visningsmöjligheter för hur det arkitektoniska modet såg ut just då. I Sverige har det de senaste åren skapats mycket olika intressanta projekt, stora vägbyggen, husprojekt och allmänna miljöer och vi ska försöka titta på några av de mest intressanta verken och kanske fundera på vad de säger om oss just nu.

Officiell arkitektur som berör

Hotell, vänthallar och centrala byggnader i våra städer är ständiga diskussionsområden. På senare år har arkitekturen blivit mer vågad och öppen för lite mer spektakulära byggnader men samtidigt har kraven ökat på att byggnaderna ska vara energisnåla, genomtänkta och väl fungerande för både de som arbetar och nyttjar lokalerna. Det stora färgrika hotellbygget i Örnsköldsvik är ett exempel på detta. Här har ett av de äldre klassiska byggnaderna fått nytt innehåll och ett nytt utseende. Byggnaden som från början var tingshus är idag ett supermodernt bostadshus med en spännande arkitektur och byggteknik som ger betongen och armeringstekniker ett lyft, för här har det använts med största möjliga effekt och kombinerat hållfasthetslära med snygg design och spännande moderna lösningar.

Moderna byggnader i gamla miljöer

När det behövs nya moderna lösningar för att komplettera en redan befintlig historisk byggnad så krävs det en finkänslighet balanserad med praktiska lösningar. I Sverige använder vi ofta materialet glas som det material som enklast, snyggast och bäst binder samman de äldre ofta större och tyngre byggnaderna med en ny del. I Stockholm finns det av naturliga skäl många spännande byggprojekt och under 2014 avslutades ett flertal. Aula Medica för Karolinska Institutet är ett spektakulärt men nödvändigt bygge. Institutet var i skriande behov av en samlande aula och byggnaden är fantastisk. Ett böljande och utsvävande bygge med ljusinsläpp och stilrena mjuka linjer samt massor av tekniska lösningar för de som nyttjar byggnaden. Här är det Gert Wingårdh som ligger bakom arkitekturen.

Spektakulära bostadshus

Gert Wingårdh och hans White arkitektkontor ligger bakom många av Sveriges moderna nybyggen. På bostadsfronten är det spännande när kommunerna och de privata bostadsbyggarna vågar satsa på byggnader som sticker ut, men som inte är av allmän karaktär. Kajen 4 är ett av projekten som har vunnit pris under de senaste åren, som är ett bostadshus i 24 våningar i Årstadalshamnen. Detta är det högsta bostadsbyggnaderna i området. Här har byggnadens utsiktsmöjligheter tagits tillvara och balkongerna blir större och större samt är placerade i byggnadens hörn för att ge mesta möjliga utsiktsmöjlighet. Balkongernas ökande storlek ger byggnaden en känsla av att vara bredare upptill än nedtill och är en av anledningarna till att byggnaden väcker åsikter och fascination av åskådarna.

Tillgängliga byggnader i ny stil som kompletterar

Att förtäta och komplettera byggnader och områden kan räknas som Sveriges arkitektoniska utmaning under 2010-talet. Ofta fungerar grundtanken med de kollektiva platser och byggnader vi har och ett spännande projekt är Gamlestaden i Göteborg. En del av Göteborgs industri- och arbetarhistoria som kompletteras med visioner om fler boende, större kommersiellt utbud och ett levande bostadsområde. Den senaste byggnaden att invigas var den vänthall som förväntas bli en samlingspunkt och gemensamt center för boende och resande i området. Här samsas kultur med kommunala tjänster och service. Hänsyn till områdets allra första bebyggelse, Nya Lödöse från 1500-talet samtidigt som Gamlestadens fabriksbyggnader nyttjas för nya verksamheter gör hela knutpunkten och området till ett av de mest spännande just nu i Göteborgsområdet.

Hållbar arkitektur

Hållbar arkitektur, hållbart byggande, grön arkitektur och miljövänlig arkitektur är alla namn på den största trenden inom arkitektur: hållbarhet. Hållbar arkitektur innebär mycket mer än att byggnaden ska hålla under en lång tid. Här tar man hänsyn till mer än bara byggnadens livslängd och faktorer som miljöpåverkan, social påverkan och ekonomisk påverkan. Dagens samhälle är i konstant förändring och faktorer som ökad befolkning, globalisering och klimatförändringar ställer ökade krav på arkitekturer. Hållbar arkitektur är ett synsätt som tar hänsyn till dagens utmaningar såväl som framtida prövningar och påfrestningar. Detta kräver mycket noggrann planeringar med många intressenter som ofta har olika prioriteringar. Hållbar arkitektur och byggande kan handla om ett privat hus eller sommarstuga såväl som hela stadskvarter. Det är ett otroligt brett och stort ämne. Här nedan följer en beskrivning om de största komponenterna inom hållbar arkitektur.

Hållbar arkitektur är ett mycket brett och komplext område som innefattar bland annat miljöaspekten med hållbara material och låg energiförbrukning, den sociala aspekten med människors trivsel samt den ekonomiska aspekten med bland annat långsiktigt stadsplanering. Materialvalet är mycket viktigt och det finns många faktorer som avgör om ett material är hållbart, bland annat hur länge det håller, hur mycket underhåll det kräver, hur mycket det belastar miljön. Utöver valet av byggnadsmaterial påverkar även byggnadens form och placering den totala resursförbrukningen och utsläppen. Byggnader måste även vara socialt hållbara och ta hänsyn till att folk gillar att vistas i och omkring byggnaderna, annars finns det risk att byggnadernas rivs tidigare än deras totala livslängd. Hållbar stadsplanering är en oerhört komplex del som måste ta hänsyn till olika intressenters prioriteringar. Ytterligare en utmaning vid hållbar stadsplanering är att ta hänsyn till en budget och ekonomiska krav. Hållbar arkitektur är framtidens arkitektur.

Hållbara material och låg energiförbrukning

En komponent i hållbar arkitektur är att jobba med hållbara material och smarta lösningar som minskar energiförbrukningen och utsläpp. Under planeringsfasen måste noggranna avväganden göras och en mycket god förståelse för hur arkitekturen påverkar miljön krävs. Valet av byggnadsmaterial har självklart en stor påverkan på miljön, men det finns många andra faktorer som påverkar. Byggnadens form och placering kan ha ännu större inverkan än materialet vad gäller resursförbrukning och utsläpp. Miljöcertifieringar (exempelvis LEED, BREEAM och Miljöbyggnad) kan var ett sätt att säkerställa kraven för att minimera miljöpåverkan. I slutänden är dock materialvalet oerhört viktigt och det finns många faktorer som avgör om ett material är hållbart, bland annat att det ska hålla länge, det kräver lite underhåll och det belastar miljön så lite som möjligt. Utöver detta måste materialet ta hänsyn till omständigheterna, platsen och funktionen. Sten är det mest hållbara byggnadsmaterialet.

Social hållbarhet

Material, form och konstruktion påverkar hur länge en byggnad faktiskt kan hålla, det vill säga byggnadens potentiella livslängd. Däremot är det betydligt fler faktorer som påverkar hur länge byggnaden faktiskt överlever. Människors smak och tycke har stor påverkan och kan förkorta livslängden för många byggnader. Därför är det oerhört viktigt att byggnader utformas på ett sätt så att människor gillar dem och vill att de ska finnas kvar. Det estetiska är en mycket viktig komponent inom hållbar arkitektur. Det är såklart svårt att veta vad vi kommer att uppskatta om 50, 100 eller 500 år, men genom att lära oss av historien och se vilka historiska byggnader som överlevt till idag kan vi lära oss mycket. Byggnader måste även ta hänsyn till olika sociala grupper, kulturer och åldersgrupper i området för att skapa byggnader där människor trivs och vill vistas.

Hållbar stadsplanering

Stadsplanering är oerhört komplext och kräver mycket planering. Att bygga och förändra en stad kräver långsiktig planering. Utöver byggnader måste även infrastruktur, grönområden, budget och mycket annat tas med i planeringen. Stadsplanering involverar många olika intressenter och experter. Utöver arkitekter är även ekologer, ingenjörer, kemister, politiker och många fler involverade i processen. När en stad växer så byggs nya byggnader samtidigt som ytterområden växer ihop med stadskärnan. De nya byggnaderna måste ta hänsyn till de gamla byggnadernas konstruktion och stil, och samtidigt byggas med hållbara material i den utsträckning som det går. Utöver detta finns det alltid en strikt budget och ekonomiska krav. Hållbar arkitektur och stadsplanering är mycket komplext, men idag finns en bättre förståelse och en bredare kunskap än förr. Detta nytänkande är här för att stanna och det finns en stark vilja att jobba långsiktigt och hållbart.

Framtidens arkitektur

Konstformen arkitektur innehåller många olika aspekter, men i grunden handlar det om själva formgivningen av en byggnad eller konstruktion av något slag. Det handlar även om byggandet av dessa och hur alla olika element ska hänga ihop på bästa sätt för att användandet och upplevelsen av konstruktionen ska bli den optimala. Det handlar alltså här både om konst, formgivning och även om vetenskap. Om en byggnad eller plats konstrueras på fel sätt så kan den bli direkt livsfarlig eller hälsovådlig, därför ligger det enormt mycket kunskap och perfektion bakom byggandet av ett hus exempelvis. Men arkitektur kan även användas inom andra områden så som datavetenskap, men då syftar man på strukturen inom ett system till exempel. Ordet “arkitektur” kommer från grekiskans “architekton” vilket betyder byggmästare. Enligt de gamla grekiska texterna kring arkitektur så arkitekturen vara en balans av skönhet, styrka och användbarhet.

Inom arkitekturen finns det dessutom olika stilar som tillämpas och som har tillämpats genom olika tidsepoker. Under renässansen så låg tonvikten på symmetri och man använde sig mycket av pelare och runda bågar och former som skulle följa vissa symmetriska mönster. Den gotiska stilen som uppstod i Frankrike under 1100- talet är på ett sätt motsatsen till renässans-stilen. Undre gotiken så skulle bågarna vara spetsiga och det förkom mycket tinnar och torn, stora glasytor och stenstrukturer som påminner om skelett. En pampig och vacker stil men något mer spöklik och hård om man jämför med renässansen. Sedan har vi även barockarkitekturen som även den skulle vara pampig men inte på samma sätt som gotiken, utan mer teatraliskt dramatiskt och med mycket kontraster. Även i denna stil förekom det mycket pelare och kolonner både i exteriören och interiören.

Nutid och behov

Dagens arkitektur har andra aspekter att ta hänsyn till än de som fanns under renässansen, barocken och gotiken då det mesta handlade om att synas, visa makt och styrka. Idag krävs det något helt annat av arkitekterna, nämligen ett bekvämt och bra boende där du kan koppla av och utföra allt det som du behöver göra i din vardag, så som laga mat, sova, tvätta, diska, och så vidare. Världens befolkning växer dessutom i allt snabbare takts så därför behöver vi tränga ihop oss allt mer och bygga fler byggnader på höjden för att använda så lite yta som möjligt. Det finns dessutom idag någon form av prestige i att bygga så högt som möjligt, och det finns vissa extrema exempel på byggnader som är bevis på detta. Vi har dessutom börjat att tänka allt mer miljövänligt i produktionen av våra byggnader.

Miljötänk

Något som finns i luften just nu är denna oro för vad som håller på att hända med vår miljö, och dessa tankar har alltså nu även följt med in i designen av våra bostäder på olika sätt. Många arkitekter fokuserar nu på att deras byggnader ska anpassas efter hur placering och form och andra lösningar kan påverka energiförbrukning och gasutsläpp. Vi bor idag allt oftare i klimatsmarta hus vilket är bra både för miljön, ekonomin och vår hälsa rent generellt. Många hem har idag en inbyggd teknologi som ser till att energiförbrukningen anpassas på bästa sätt efter väder, vind och behov. Men det kan även handla om att främja användandet av kollektivtrafik och friluftsliv exempelvis, genom att designa bra miljöer utomhus som inbjuder till att vistas i dessa områden och konstruktioner som förenklar för befolkningen att faktiskt välja detta val som transportmedel istället för bil.

Högteknologisk arkitektur

De senaste två årtiondena har konstruktionsindustrin förändrats dramatiskt. Det fokuseras som sagt just nu extremt mycket på hur vi kan bygga för att främja miljön och inte påverka den negativt. Exempelvis används det på vissa platser kompost som byggmaterial och man använder sig av så kallad “crowdfunding” vilket är en modern metod för att finansiera olika projekt via folket istället för via andra finansiärer. Men det som ligger i framtiden handlar just nu mycket om virtual reality och 3D även inom arkitekturen. Man arbetar alltså just nu med olika former av teknologier som ska implementeras i våra boenden så att vi i framtiden kan bo i ett delvis virtuellt boende. Med hjälp av projektorer, trådlös spårningsteknologi, headset och polariserat glas så kommer vi att få uppleva ett helt annorlunda sätt att leva på och verkligen ta steget in i framtiden.

Olika arkitektoniska stilar

Att arkitektur skapar uppståndelse när den skapas hör nästan alltid till vanligheterna och så har det varit i alla tider. Då arkitektur framför allt användes för större byggnader som blev talande för rikedom, makt eller innovation och nytänkande så har arkitekturen även satt sina spår rent historiskt. Idag kan vi följa utveckling och det som vi kan kalla mode och stil för de olika tidsperioderna. Vi namnar och kategoriserar perioder efter den stil som skapades just då, på allt från kläder, detaljer och prylar och framför allt från de tidstypiska byggen som uppfördes. Romarstilen, kolonialstilen, jugend och barock för att nämna några. Ju närmare vår egen moderna tid vi kommer desto mer nyfikna blir vi på vår framtid och vad vår tids stil kommer att kallas.

De riktigt tidiga stilarna är att idag betrakta som byggnadsverk men är bostäder och hus. De visade makt och styrka och markerade gravar, religiösa och heliga platser. De kunde erbjuda säkert och skydd och skulle uppfattas som ointagliga och för flertalet byggnadsverk funderar vi än idag på nyttan och funktionen, men rent generellt visar de att människan tidigt i historien utvecklade kollektiva lösningar på olika samhälleliga problem som uppstår i grupper. Som förhistorisk arkitektur räknas idag byggnadsverk som Stonehenge i Storbritannien som ett av de mest tydliga och kraftfulla. Det byggdes i olika faser 2-3000 år före Kristus och består av 5 meter stora stenblock högt placerade på varandra och med kringgärdade av vallar. Ett fantastiskt byggnadsverk.

De tidiga högkulternas arkitektur

Idag ser vi med stor fascination på byggnaderna runt medelhavet, Sydamerika och övriga områden i världen där människan tidigt satte bo och skapade det som vi idag kallar samhällen. De egyptiska arkitekterna lyser med en kunskap som skapade Pyramiderna i Cheops, pelare, balkar och kolonner för både byggteknik och vacker utsmyckning. Vi inser idag att byggnationerna tog tid, årtionden eller mer och ofta byggdes i olika etapper. Men än idag är dessa stilar och tekniker en grundläggande kunskap för de moderna arkitekterna världen över. Idag följer vi byggnadsarkitekturen världen över och ser fantastiska lösningar på att transportera vatten, bygga högt, dekorera och nyttja de geometriska lagar som ger möjligheter att bygga kupoler och använda både glas och metall.

Modern historia och olika stilar inom arkitekturen

Kyrkorna var bland de första byggnader som med hjälp av de stora pilgrimsvandringarna var med och spred arkitektstilar över större områden och i fler länder. Den gotiska stilen var en av de tidigaste stilarna som spred sig norr över och ut i dagens Europa. En stil som karakteriserades av spetsbågar, kryssribbvalv och glasmåleri och ett ljusinsläpp där de dekorerade fönsterglasen fick ett oerhört genomslag. Renässansarkitekturen tar vid och förflyttar vikten till humanistiska lösningarna som proportioner och geometriska uträkningar. Under sent 1600-tal tar Barocken över och åter skulle byggnaderna avspegla makt och dynamik och befästa ägarens styrka. Byggnader och stil kännetecknas av dramatik, pampiga stora byggnadsverk för kungar och regenter. En storhetstid även för Frankrike som har många viktiga historiskt talande byggnader som visar den tidstypiska Barockstilen.

Vidare i arkitekturhistorien

De flesta övergångar och stilar i arkitekturen visar oss hur viktiga personer byts ut, nya länder dominerar nya områden och ekonomier som försvagas. Under 1700-talet börjar Europa att speglas och sätta sina arkitektoniska stilar på kartan. I England växer den stilfulla, blommiga Rokokostilen fram och några av de mest kända Europeiska byggnadsverken som exempelvis British Museum i London och Brandenburger Tor i Berlin blir klassiska verk i en nyantik stil. Under 1800-talet när industrialismen växer i Europa kommer nya infallsvinklar och byggnadstekniker att föra fram helt nya stilar. För ett vant öga syns inspiration från tidig arkitektur men med en anpassning och materialbyte till tegel och stål som gav många av de nordligare länderna möjlighet att skapa byggnader anpassade för sitt klimat.

Modern arkitektur i Europa

1900-talet var en historisk mycket spännande tid och arkitekturen talar sitt tydliga språk och visar klart och tydligt de olika influenserna innan och efter krigen. Nu går utvecklingen med rasande fart och man ser fler olika arkitektoniska linjer som samtidigt rör sig i olika delar av västvärlden. För de sydliga länderna var Jugend eller Art Nouveau en stil rik på dekorationer i olika material medans de nordliga länderna lutade mer åt nationalromantik och skapade byggnader med den egna historien som inspirationskälla. De två världskrigen kom och utvecklingen stannade upp. Efterkrigsåren gav en helt annan bild och stil. Funktionen blev viktig och dekorationer räknades som överflöd. Perioden kallas Modernismen och kanske blir den en av vår tids mest dominerande stilar inom arkitekturen.

Olika jobb för arkitekter

Det finns fyra olika typer av arkitekter; landskapsarkitekter, planeringsarkitekter, inredningsarkitekter och byggnadsarkitekter. I den här artikeln ska vi i korthet gå igenom vad respektive yrke innebär. Vi börjar med den förstnämnda: landskapsarkitekten. Hen jobbar, som namnet redan avslöjar, med landskap. Det innefattar att analysera och planera olika yttre miljöer, såväl till utseende, som till funktion och konstruktion. Första gången som titeln användes var för byggnationen av en av världens mest kända parker: Central Park i New York. Det var Frederick Law Olmsted som designade den, och gick alltså till historien som världens första landskapsarkitekt. Förutom att se till att området som planeras ska bli funktionellt och snyggt, kan också landskapsarkitekter arbeta med hållbar utveckling.

Det kan röra sig om sådant som att bevara nationalparker eller få rekreativa naturområden att fungera. En landskapsarkitekt har i uppgift att se till att områden blir vackra och hållbara, och det handlar både om stad och land. Grönområden, parker, torg, gaturum, trädgårdar, parkeringsplatser, golfbanor och andra områden. Alla dessa planeras och gestaltas av landskapsarkitekter. Det är lätt att glömma bort att det är någon som har tänkt ut rummet vi rör oss i, särskilt när det rör sig om ytor utomhus. Men många gånger när det rör sig om privata områden, och i de allra flesta fall när det kommer till offentliga dito, så är det en landskapsarkitekt som ligger bakom hur det ser ut.

Planeringsarkitekt

Att vara planeringsarkitekt kan innebära många saker. Det handlar om att planera fysiska byggen, och titeln är synonym med fysisk planerare – även om fackförbundet Sveriges Arkitekter rekommenderar den förra. En planeringsarkitekt har i uppgift att ta sociala, estetiska, ekologiska och samhällsekonomiska faktorer med i beräkningarna, och utifrån detta planera hur byggd miljö, vatten och mark ska användas. Man jobbar både i privat och offentlig tjänst. I regel läser man fem år för att bli planeringsarkitekt, och i utbildningen ingår alltså både en kandidat och en master. För tillfället råder det brist på planeringsarkitekter i Sverige, så ur den synvinkeln kan det definitivt vara smart att välja detta yrke; det finns mycket jobb på marknaden!

Inredningsarkitekt

Interiörer. Det är var inredningsarkitekter sysslar med i ett ord. I många ord jobbar en inredningsarkitekt med ljus, ytor, färg, texturer, väggar, dörrar, inredning, fönster och möbler. Allt som man har i ett rum, med andra ord. Faktorer som inredningsarkitekter arbetar med är säkerhet, funktionalitet och estetik inuti en byggnad, för att de som använder denna byggnad ska kunna göra detta på ett så bra sätt som möjligt. Man arbetar alltså både med manipulation av ögat, för att få en så behaglig miljö som möjligt, på det estetiska planet, och med att skapa denna miljö så bra som möjligt på ett objektivt plan. Både kommunikation och funktionalitet, och ibland handlar det inte bara om trivsamhet, utan om förståelse för rummets syfte.

Byggnadsarkitekt

Byggnadsarkitekten är kanske den arkitekt man tänker på om man bara nämner “arkitekt”. Det är den typen av arkitekt som ritar hus. Alla byggnadsarkitekter gör dock inte detta, utan man kan också arbeta med frågor om kulturarv eller i ett företag som äger fastigheter. Vissa byggnadsarkitekter arbetar också med stadsplanering. Vilken väg man än väljer, så brukar man plugga i fem år, och det innebär att utbildningen innehåller både en kandidat och en master. Studierna är både praktiska och teoretiska, och en stor del av utbildningen går ut på problemlösning. Detta kan innebära att studenterna får i uppgift att arbeta med fiktiva projekt inom byggandet av ett hus, eller planeringen av en viss stadsdel.

Sammanfattning

Att arbeta som arkitekt är ett prestigefyllt yrke, och kräver oftast en utbildning på fem år med både kandidat- och masterexamen. Oavsett om du vill jobba som byggnadsarkitekt, landskapsarkitekt, inredningsarkitekt eller planeringsarkitekt kommer det alltså att krävas en hel del för att nå dit. När målet väl är nått, så är det ofta ett tacksamt yrke som ger inspiration varje dag. Förutom att man får möjligheten att arbeta med viktiga projekt, och se sina planer förverkligade, så får man också arbeta med många andra intressanta yrkesgrupper. Man får en viktig ställning, och också en bra inblick i samhället. Arkitektyrket är alltså väldigt mångsidigt, och inom varje gren av det finns det en mängd olika uppgifter.

Arkitekturens historiska mästerverk

Arkitektur är något som har fascinerat oss människor i årtusenden. Än i dag kan vi beskåda historiska byggnader med fantastiskt arkitektur. Genom att studera gamla byggnader och dess arkitektur vet vi mer om hur livet var på den tiden. Byggnadsmaterial, byggnadstyper och dess konstruktion ger oss en inblick i dåtidens vardag såväl som högtider. En historisk byggnad kan, precis som ett fotografi, dokumentera en speciell händelse i historien. Till skillnad mot ett fotografi lever däremot byggnaden vidare och skapar mening och minnen för människor i århundraden eller ibland till och med i årtusenden. Än idag kan vi ta del av byggnader som byggdes för flera hundra eller tusen år sedan. Här finns några av historiens mest fantastiska underverk inom arkitektur.

Arkitekturens historiska mästerverk finns utspridda över hela världen. Självklart finns det många fler mästerverk, men här presenteras fyra olika byggnader i fyra olika länder som alla haft en stor viktig betydelse för respektive lands befolkning. Pyramiderna i Giza är ståtliga gravmonument för att bevara minnet av faraonerna. Kinesiska muren i norra Kina är världens längsta monument och världens största försvarskonstruktion. Colosseum i Rom är ett av de främsta arkitektoniska monumenten från Antikens Rom och än idag är den en inspiration för moderna arenor. Taj Mahal är ett mausoleum i Agra i Indien som bygger på en vacker och sorglig kärlekshistoria. Gemensamt för dessa mästerverk är att de tog lång tid att bygga och att de har en historia som lever vidare än idag.

Pyramiderna i Giza, Egypten

Pyramiderna i Giza i Egypten är ett av arkitekturens mest ikoniska mästerverk. Dessa nio pyramider ligger på Gizaplatån sydväst och Egyptens huvudstad Kairo. De tre största av pyramiderna är uppkallade efter faraoner som vilar där: Cheops, Chefren och Menkaura. Pyramiderna är gravmonument för att skydda och bevara faraonernas minne och eviga liv. De sex mindre pyramiderna har inget namn. Den äldsta och största pyramiden, den 145 meter höga Cheopspyramiden, tog 20 år att bygga (2580 – 2560 före Kristus) och består av 2,3 miljoner block av kalksten. Detta innebär att varje timme, dag som natt, under 20 års tid lades 12 kalkstensblock till. Detta krävde en enorm organisation och tusentals arbetare. Idag är pyramiderna ikoniska byggnader som beundras världen över.

Kinesiska muren i Peking, Kina

Kinesiska muren utanför Peking i norra Kina är en av världens mest beundrade monument. Byggandet leddes av Qin Shi Huangdi och den byggdes i syfte att försvara. Muren är främst byggd av stenar, packad jord och tegel och miljoner människor var med och byggde muren. Historiker beräknar att omkring 300 000 människor dog under byggandet av muren. Byggandet av muren pågick i flera omgångar från 300-talet före Kristus och blev färdig under 1600-talet. Denna mur är med andra ord mer än 2 300 år gammal och är idag en av de mest välbesökta turistattraktionerna i världen. Denna försvarsmur utgör idag cirka 6 000 meter och är världens längsta monument. Muren anses även vara världens största försvarsstruktur och är ett av världens 7 nya underverk.

Colosseum i Rom, Italien

Colosseum, även kallad Kolosseum eller Flaviska amfiteatern, är ett av de mest välbevarade monumenten från Antiken. Denna ellipsformade amfiteater i Rom i Italien anser vara ett av de främsta arkitektoniska monumenten från Antikens Rom. Till denna amfiteater vallfärdar årligen hundratusental besökare för att ta del av detta mästerverk. Colosseum började byggas år 72 efter Kristus och stod klar år 80. Byggnadsmaterialen som användes var främst betong och sten. Byggnaden är 48 meter hög och 524 meter i omkrets och framför allt känd för gladiatorspel, avrättningar och teater under Romerska rikets tid. Colosseum hade plats för åtminstone 50 000 åskådare och gladiatorspel hölls ändra fram till år 404 efter Kristus. Förutom att vara en populär turistattraktion så är Colosseum idag även en inspiration för moderna arenor.

Taj Mahal i Agra, Indien

Taj Mahal är ett mausoleum i Agra i delstaten Uttar Pradesh i Indien. Taj Mahal är en otroligt imponerande byggnad i vit marmor som bygger på en kärlekshistoria. Taj Mahal kallas även för “juvelen bland muslimsk konst i Indien” och är ett av de främsta exemplaren av Mogularkitektur – en blandning av persisk, turkisk och indisk arkitektur. Taj Mahal byggdes av Mogulrikets kejsare Shah Jahan till minne av hans hustru som dog när hon födde deras fjortonde barn. Kejsaren var utom sig av sorg och ville att minnet av hans hustru skulle vara något utöver det vanliga och lät påbörja byggandet av detta mästerverk år 1632. Det vita, majestätiska mausoleet stod klart år 1643. Idag vallfärdar turister såväl som lokalbor för att njuta av den vackra plats.

Skillnaden mellan en arkitekt och en konstruktör

När ett hus ska byggas krävs människor med olika typer av kompetens för att allt ska bli i sin ordning. Är man inte insatt i detaljerna kring hur saker går till kan det vara svårt att se skillnaderna mellan de olika yrkesgrupperna och veta vad de har för kompetens, inriktning och specialområden. Det kan vara klurigt att veta vilken uppgift en person med en viss titel ska ha och vilka uppgifter som tillhör någon annan. Två av de kompetenser som är lätta att blanda ihop är arkitektens och konstruktörens. De är båda viktiga i att planera ett bygge och anpassa det till omgivningen och de praktiska förutsättningar som finns, men deras uppgifter är inte samma.

I många länder är arkitekt en skyddad titel, så bara den med en specifik utbildning har rätt att kalla sig det, men i Sverige är det inte så. I stort sett alla som kallar sig arkitekter har ändå en arkitektexamen och vill man kolla så någon är seriös kan man vända sig till Sveriges Arkitekter som är deras bransch- och fackorganisation. För konstruktörer är titeln betydligt mer fri. De allra flesta är ingenjörer, men ingenjörer kan ha olika inriktningar och långt ifrån alla arbetar med byggnadskonstruktion. En del som jobbar som konstruktörer har ingen ingenjörsutbildning och det lättaste sättet att få reda på vilken utbildning någon har är att fråga personen eller det företag hon eller han jobbar för.

En arkitekts uppgifter

En arkitekt är en person som planerar och ritar byggnader. Det finns också andra typer av arkitekter som till exempel kan vara ansvariga för stadsmiljöer eller att planera och skapa inredning i ett hus, men när det handlar om byggande så är det framför allt själva byggnaderna det handlar om. Arkitekten har då till uppgift att planera byggnaden och anpassa den så att den fungerar i den miljö där den är tänkt att stå. Det kan handla om dels att byggnaden rent estetiskt ska fungera tillsammans med andra byggnader eller stilen i ett visst område och det kan också handla om mer praktiska omständigheter som att planera så att alla rum får ljusinsläpp och liknande.

Hur arbetar en arkitekt?

För att rita byggnader kan man använda manuella verktyg eller datorer. Nuförtiden sker det mesta via datorer när man ska skapa skisser, ritningar, modeller och planer. Ibland finns det anledning att ta fram en tredimensionell fysisk modell för att en kund ska få en uppfattning om hur en byggnad ska se ut och fungera i sin omgivning, men för det mesta går det bra att istället skapa tredimensionella modeller i en dator. Under tiden som arkitekten skapar ritningar och modeller får han eller hon söka den information som behövs så att modellen blir korrekt och anpassad till de förhållanden där byggnaden ska stå. Han eller hon har också kontakt med uppdragsgivaren så att byggnaden kan bli som kunden önskar.

En konstruktörs uppgifter

En konstruktör är den som konstruerar något. När det handlar om att bygga hus kan det till en början kanske låta väldigt likt arkitektens uppgift som är att planera och rita, men konstruktören har ett annat fokus. Det finns konstruktörer av olika slag beroende på vad som ska byggas, till exempel konstruktörer för båtbyggnad, stålbyggnad eller träbyggnad. För det allra mesta är en byggnadskonstruktör en ingenjör. Hans eller hennes fokus ligger på att räkna ut dimensionerna för de bärande element som finns i byggnader. Det handlar alltså om de praktiska delarna av att planera och konstruera en byggnad och innebär bland annat att välja material anpassat till de förhållanden där byggnaden ska stå och att överväga olika lösningar.

Hur arbetar en konstruktör?

En konstruktör utgår från arkitektens planer och ritningar för att kunna utforma sin del i arbetet med att skapa ett hus. Ofta finns det ett samarbete mellan arkitekt och konstruktör eftersom det är viktigt att de praktiska lösningarna kring olika bärande element i byggnaden inte ska påverka den estetik som arkitekten tänkt sig. Det kan också ske i samarbete med uppdragsgivaren ifall justeringar behöver göras. Mycket av en konstruktörs arbete handlar om att hitta praktiska lösningar utifrån uträkningar som han eller hon gör. Uträkningarna behövs för att det ska gå att komma fram till ifall materialet eller lösningen är tillräckligt hållbart. Det kan handla till exempel om hur en takstol ska vara uppbyggd, eller att ett material måste kunna klara de väderförhållanden som finns i området.

Arkitekters arbetsuppgifter

En arkitekt är en person som är med och förvandlar kundernas idéer till verklighet. De har flera olika sorters uppgifter, vi kan säga att den största uppgiften är att rita skisser från kundens idéer och lista ut hur de på bästa sätt kan förvandla det till en verklig byggnad/plats. Det finns flera olika sorters arkitekter, de som har hand om stora byggnader, inredningsarkitekt, planeringsarkitekt och miljöarkitekt. Du kan kanske gissa från namnet på dessa yrken vad de innebär. Arkitektyrket har goda förutsättningar och väljer du att utbilda dig till detta ser framtiden ljus ut, behovet finns alltid och genomsnittslönen är relativt hög. Nedan går vi igenom mer vad de olika inriktningarna av arkitektyrket innebär.

De olika sorters arkitekterna vi nämnde har liknande uppgifter inom olika områden. En planeringsarkitekt jobbar till exempel med olika städer, områden och regioner medan en inredningsarkitekt jobbar med just vad namnet beskriver, inredning. En landskapsarkitekt däremot sköter planeringen i miljö och natur. Om vi endast pratar om arkitekter menas i första hand personer som ritar olika byggnader. De olika arkitekterna samarbetar ofta för att få ett så bra resultat som möjligt. Ifall det byggs ett nytt område i en stad krävs det att olika sorters arkitekter samarbetar. Ett sådant område kräver en/flera person/er som planerar hur området ska se ut, en annan har hand om byggnaderna och så vidare. Det är ett intressant yrke som vi vill berätta lite mer om.

Jobba som arkitekt

Vill du jobba som arkitekt måste du självklart först gå utbildning och lära dig allt du behöver och vad yrket innebär. När du sedan ska börja jobba kan du välja om du vill jobba på ett arkitektkontor eller via kommunen. Jobbuppgifterna kan skilja sig lite åt beroende på var du jobbar. Den främsta arbetsuppgiften är förstås att planera och ta med många olika faktorer för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Jobbar du inom den privata faktorn får du jobba mycket med att analysera och tolka vad kunden vill ha och även se till att ni tillsammans uppnår det önskade resultatet. Jobbar du inom kommunen får du vara med i utvecklingsarbeten och projekt.

Inredningsarkitekt

Som inredningsarkitekt är det din uppgift att formge rum. Du måste se till att relationen mellan rummets form, ljus och kulör fungerar som det ska. Det finns även andra uppgifter, till exempel rita möbler och andra inredningsprodukter. Som inredningsarkitekt är det viktigt att du vet hur olika material tillverkas, åldras och så vidare. Detta är den arkitekttypen som har minst hand om miljön. Här handlar det i största delen om inredning och hur du kan få det att gå ihop på bästa möjliga sättet. Det handlar inte endast om inredning i nya byggnader utan även om byggnader som renoveras eller där de vill bygga till en ny del till sitt hus. Här är det även viktigt att du kan beskriva en idé direkt från ritningarna.

Landskapsarkitekt

Du har antagligen listat ut vad det innebär att vara en landskapsarkitekt. Precis som de andra typerna av arkitekterna är det här din uppgift att rita och skapa olika platser. Men istället för byggnader och rum är det landskapsarkitektens uppgift att planera hur olika miljöer ska se ut. Från skolgårdar och torg till parker och andra offentliga platser. I detta yrke är det också väldigt viktigt att du tar hänsyn till ekologiska aspekter. Du måste tänka på allt från stämningen till utseendet. Du måste ta beställarens idé och få det att gå ihop med hur allmänheten känner. Om kunden beställer något allmänheten inte tycker om måste du försöka hitta den bästa lösningen så att alla blir glada.

Planeringsarkitekt

En planeringsarkitekt måste vara väldigt duktig på att kommunicera med olika typer av personer. Det är din uppgift att planera hur en ny stadsdel ska se ut, eller hur en gammal stadsdel kan ändras. För att detta ska fungera måste du ta hjälp av andra inom arkitekt-yrket. Du behöver en arkitekt som planerar byggnaderna, en miljöarkitekt som planerar hur miljön i stadsdelen kan se ut och så vidare. Det finns olika nivåer inom yrket planeringsarkitekt, du kan jobba från nationellt till regionalt och även kommunalt. Det kan vara ett jobb som kräver mer planering på grund av de olika typerna av arkitekter som måste jobba tillsammans. Din uppgift är att se till så inga konflikter sker samtidigt som ni skapar det önskade resultatet.

Hur blir man en arkitekt?

Arkitekturyrket är spännande och mångfacetterat. En arkitekt gör mycket mer än bara rita hus och byggnader. En arkitekt planerar byggnadsprojekt och tar hänsyn till många olika faktorer så som estetik, budget, hållbarhet, miljö och, såklart, kundens preferenser. Mycket av arbetet är framför allt innan själva byggandet sätter igång. Kunderna utgörs av privatpersoner (oftast för att bygga eller bygga om hus), företag (ofta för kontor och lokaler) samt offentliga institutioner (oftast för större byggnader och anläggningar till exempel skolor och sjukhus). Allt handlar dock inte bara om byggnader utan en arkitekt kan även arbeta med inredning eller stadsplanering. Man brukar dela upp arkitekter i fyra huvudinriktningar: inredningsarkitekt, byggnadsarkitekt, landskapsarkitekt och planeringsarkitekt. Mer om dessa inriktningar samt hur man går tillväga för att bli arkitekt finns beskrivet längre ned. Gemensamt för samtliga inriktningar är att skapa lösningar för olika byggnadsprojekt och trivsamma miljöer.

Arkitektyrkets framtidsprognoser ser mycket goda ut sett till lön och arbetsmöjligheter. Konjunkturen påverkar arkitekters arbetsmarknad och ser för tillfälligt mycket god ut, enligt bransch- och fackorganisationen “Sveriges Arkitekter”. Arkitekters arbetsmarknad är konjunkturkänslig och har sedan 2008 sett mycket god ut i Sverige. De senaste åren har varit rekordår i Sverige sett till antal byggnadsprojekt vilket resulterade i brist på arbetskraft. Det byggs fortfarande mycket i Sverige och prognosen visar att vi kommer se en fortsatt stark bostadskonjunktur de närmaste åren, dock kommer den gå ned till ett normalläge, vilket bidrar till en fortsatt stor efterfråga på arkitekter. Enligt Statistiska Centralbyrån är genomsnittslönen för en arkitekt 39 900 kronor/månad. Med andra ord är arkitekt ett yrke med bra framtidsutsikter. Här nedan följer detaljerad information hur du går tillväga för att bli arkitekt, vilka utbildningar som finns och vilka förkunskaper som krävs.

Arkitektutbildningar i Sverige

Om man vill arbeta som arkitekt måste man studera arkitektprogrammet på universitet eller högskola. Man kan inte studera till arkitekt på gymnasienivå. Arkitektprogrammet är på totalt 5 år. De fyra huvudinriktningarna är: inredningsarkitekt, byggnadsarkitekt, landskapsarkitekt och planeringsarkitekt. Samtliga inriktningar är 5 år (300 högskolepoäng), och utgörs av en kandidatutbildning på tre år (180 högskolepoäng) samt en masterutbildning på två år (120 högskolepoäng). Det finns olika utbildningar och skolor beroende på vilken inriktning man är intresserad av. Om man vill studera till inredningsarkitekt söker man till Konstfack i Stockholm eller Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg (utbildning i design med fördjupning inredningsarkitektur). Om man vill studera till byggnadsarkitekt söker man till någon av de tekniska högskolorna i Stockholm (KTH), Göteborg (Chalmers), Lund (LTH) och Umeå (Arkitekthögskolan). Om man vill bli landskapsarkitekt söker man till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp eller Ultuna. Planeringsarkitekt utbildar man sig till vid Blekinge tekniska högskola.

Olika antagningskvoter & behörighetskrav

För att kunna söka och bli antagen till arkitektprogrammet krävs det att man har behörighet. För att söka till utbildningen för byggnadsarkitekt, landskapsarkitekt eller planeringsarkitekt krävs följande: Grundläggande behörighet samt Matematik C, Naturkunskap B samt Samhällskunskap A. Naturvetenskapsprogrammet samt Teknikprogrammet är två gymnasieprogram som ger bra förberedelse för att söka till arkitektprogrammet. Det finns tre vägar att komma in på arkitektutbildningen: gymnasiebetyg, högskolebetyg samt arkitektprovet. Det är möjligt att söka via alla tre urvalsgrupperna samtidigt. Arkitektprovet utgörs av en hemuppgift och ett prov. Arkitektprovet anordnas av de fyra tekniska utbildningssätena i Sverige och cirka en tredjedel till hälften av alla antagningsplatser går till en sökande med ett resultat från arkitektprovet. Vill man utbilda sig till inredningsarkitekt krävs ej ovanstående behörighet. Istället måste man göra ett särskilt antagningsprov med arbetsprover. Mer information går att finna på respektive skolas hemsida.

Arkitektutbildningens upplägg

Arkitekturutbildningen är baserad på projekt vilket innebär att studenterna i stort sett alltid är involverade i olika projekt. Det är en mycket praktisk och problemlösningsbaserad utbildning som förbereder studenterna på yrkeslivet. Varje projekt varvas med regelbundna kritiktillfällen där studenten får löpande feedback på sin lösning/projekt. Denna feedback är nödvändig för att kunna utvecklas som arkitekt och utgör en mycket viktig del av arkitektutbildningen. Projekten ger färdigheter och kunskaper inom en mängd olika områden som en arkitekt måste behärska, bland annat ritteknik med penna såväl som med dator, modellbygge, hantering av olika datorprogram, skissning samt skriftlig och muntlig kommunikation. Utöver projekten studerar man även olika kurser som till exempel materialkunskap, arkitekturhistoria, arkitekturteknik och diverse konstnärliga ämnen. Arkitektprogrammen i Sverige uppfyller EU:s krav och arkitektdirektiv vilket innebär att en arkitektexamen från ett svenskt lärosäte är internationellt erkänd och man kan jobba som arkitekt även i andra länder.